Snabbfakta
Troligen säkerEndast släktdataOdling
Funktion i terrariet
Toxicitet: Inga toxiner rapporterade. ASPCA listar Episcia dianthiflora som icke-toxisk för hund och katt. Familjen Gesneriaceae – samma familj som afrikansk viol – innehåller inga kända toxiner i de odlade släktena.
Fysisk säkerhet: Inga taggar eller vassa kanter. Bladen är täckta av mjuka hår som samlar vatten och smuts, men de irriterar inte.
Underlag: ASPCA:s post gäller en annan art i samma släkte, inte E. cupreata. Uppgiften avser hund och katt; inga studier på reptiler.
Mattglansros är den enda växten i biblioteket som både täcker marken och blommar regelbundet i terrariemiljö. Bladen är sammetslent håriga i koppar, brons och silver, och de orangeröda blommorna kommer i omgångar året om om förhållandena stämmer. Priset är att den är kinkigare än de flesta.
Varför mattglansros passar i terrariet
Den vill ha exakt det ett tropiskt terrarium erbjuder: hög värme, mättad luft och skugga. Som krukväxt är den ökänt svår av just den anledningen – i ett vanligt rum är luften för torr. I ett slutet, varmt bygge blir den istället en av de mer tacksamma växterna.
Den sprider sig med utlöpare som en jordgubbsplanta, vilket gör att en planta blir flera och att den fyller ut en yta av sig själv. Bladen ger färg utan att man behöver hoppas på blomning, och blommorna blir en bonus.
Ursprung och naturligt klimat
Arten kommer från Amazonas låglandsregnskog i Colombia, Venezuela och Brasilien, där den kryper över skogsgolvet i djup skugga. Klimatet är varmt och stabilt, sällan under 20 °C, och luftfuktigheten ligger nära mättnad dygnet runt.
Det är i praktiken den mest kravställande miljön bland biblioteket marktäckare. Andra arter från samma skogar – fittonia, Pilea involucrata – klarar sig med lite mindre. Mattglansros gör det inte: sjunker temperaturen under 18 °C stannar den, och torkar luften ut skadas bladen permanent.
Ljus, temperatur och luftfuktighet
Lågt till medelhögt ljus. Direkt ljus bränner de håriga bladen snabbt. För blomning behövs dock lite mer ljus än för ren bladtillväxt – ett läge i ljus skugga är kompromissen.
Temperatur 20–28 °C. Det här är den varmaste kravprofilen i gruppen och gör arten olämplig i svalare byggen.
Hög luftfuktighet är ett absolut krav. Under 60 procent slutar den växa och bladen får bruna kanter. Den tål stillastående luft väl.
Rotmiljö och vattning
Jämnt fuktig men aldrig blöt. Rotsystemet är litet och ruttnar lätt. En detalj som skiljer den från de andra: vatten som blir stående på de håriga bladen ger fläckar och röta, så duscha försiktigt eller vattna vid basen.
Ljummet vatten är att föredra – kallt vatten på bladen ger bestående ljusa fläckar, precis som hos afrikansk viol i samma familj.
Storlek och tillväxt
Höjden stannar under 15 cm. Utlöparna kan bli 30 cm långa och bildar dotterplantor i ändarna, som rotar sig där de når substrat.
Tillväxttakten är måttlig. Plantan blir gles i mitten efter ett par år – ersätt då moderplantan med en av dotterplantorna.
Funktion i terrariet
Bärighet: Ingen. Bladen är mjuka och skadas av minsta belastning.
Gömställe och täckning: Delvis. Den bildar en låg, tät matta som ger skydd åt markfaunan i ett bioaktivt bygge, men ingen täckning åt ett större djur.
Epifytisk montering: Kan planteras högt, till exempel i en planteringsficka, och låta utlöparna hänga. Ren montering på kork fungerar inte.
Ventilation: Tål stillastående luft, och föredrar det. I ett välventilerat bygge behöver den placeras i den fuktigaste zonen.
Plantering och skötsel
Skölj rotklumpen och kör karantän. Plantera grunt – rothalsen ska inte begravas, då ruttnar den.
Klipp bort utlöpare som växer dit du inte vill ha dem, och ta bort blad som fått vattenfläckar. Plantan är ömtålig mot slitage och passar inte i den del av terrariet där djuret rör sig mest.
Säkerhet
Toxicitet: Inga toxiner rapporterade. ASPCA listar Episcia dianthiflora som icke-toxisk för hund och katt. Familjen Gesneriaceae rymmer flera av de vanligaste krukväxterna – afrikansk viol, gloxinia, ampelfackla – och ingen av dem är känd som giftig.
Fysisk säkerhet: Inga taggar eller vassa kanter. De mjuka håren på bladen är inte irriterande.
Hur säkert är det här? Endast släktdata. ASPCA:s post gäller E. dianthiflora, medan de plantor som säljs till terrarium nästan alltid är E. cupreata eller hybrider av den. Släktet ser rent ut, men artspecifikt underlag saknas, och uppgifterna avser hund och katt.
Förökning
Enklast av allt: dotterplantorna på utlöparna. Låt en utlöpare nå fuktigt substrat, vänta tills den rotat sig och klipp sedan av förbindelsen. Bladsticklingar fungerar också, precis som hos afrikansk viol, men tar längre tid.
Sorter och varianter
Episcia odlas i ett stort antal namnsorter som alla har samma skötsel och samma säkerhetsprofil. Skillnaden ligger i bladfärg och blomfärg. Gemensamt för alla är att de sprider sig med utlöpare precis som jordgubbar – det är så de bildar matta i bottenskiktet – och att de kräver hög luftfuktighet, vilket gör dem betydligt lättare i terrarium än som krukväxt.
Mattglansros
Episcia cupreata
Kopparbruna, sammetslena blad med silvergrön mittrand och lysande orangeröda blommor. Den vanligaste arten och stamfader till flertalet sorter.
Silver Skies
Episcia cupreata ’Silver Skies’
Nästan helsilvriga blad med smal grön kant. Den ljusaste sorten och den som syns bäst mot mörk kork.
Pink Panther
Episcia cupreata ’Pink Panther’
Bronsgröna blad med silverådring och rosa blommor i stället för orange. En av de vanligaste sorterna i handeln.
Chocolate Soldier
Episcia cupreata ’Chocolate Soldier’
Mörkt chokladbruna sammetsblad med silvrig mittrand och röda blommor. Den mest kontrastrika sorten.
Blå glansros
Episcia lilacina
Ljust lila till blekblå blommor i stället för röda, och ljusare bladverk. Något känsligare för torr luft än E. cupreata.
Alsobia
Alsobia dianthiflora
Nära släkting med små ludna blad och vita, fransade blommor. Såldes tidigare som Episcia dianthiflora och sköts likadant.
Vill du fördjupa dig? Läs vidare om att välja säkra växter till terrariet och om hur du bygger ett bioaktivt terrarium från grunden.