Ögonfransgeckons svans är mer än en balansstav – på undersidan av svansspetsen sitter en egen häftplatta med samma sorts mikroskopiska strukturer som finns på tårna. I en studie har säkerhetsfaktorn uppmätts till upp emot 5,57, vilket innebär att svansen hos vissa individer teoretiskt kan hålla upp till fem gånger geckons egen kroppsvikt.
De flesta tänker på en geckos svans som ett balansredskap, ett slags motvikt som hjälper djuret att hålla balansen när det rör sig genom grenverk. Hos ögonfransgeckon (Correlophus ciliatus) är svansen betydligt mer avancerad än så.
På undersidan av svansspetsen sitter en särskild häftplatta, uppbyggd av samma typ av mikroskopiska strukturer som täcker undersidan av tårna. Det innebär att geckon i praktiken har fem gripytor att arbeta med – fyra fötter och en svans – vilket ger ett extra säkerhetsnät när den rör sig i tredimensionella miljöer som grenar, blad och kvistar.
I en studie publicerad 2021 i Proceedings of the Royal Society B mätte forskarna Griffing och kollegor hur mycket vikt svansens häftplatta faktiskt klarade av att bära hos flera olika individer. Genom att räkna fram en så kallad säkerhetsfaktor – förhållandet mellan häftkraft och kroppsvikt – fann de värden mellan 2,45 hos den största geckon i studien och hela 5,57 hos en medelstor individ. Det betyder att en enskild svans hos vissa djur teoretiskt skulle kunna hålla upp emot fem hela ögonfransgeckor utan att släppa taget.
Studien visade också att svansens häftstrukturer, precis som tårnas, är uppbyggda av mikroskopiska hårliknande setae. Höjdmässigt är de förvånansvärt lika – omkring 20 mikrometer på svansen jämfört med cirka 23,8 mikrometer på tårna – men svansens setae har ovanligt breda förgrenade ändar, bredare än hos någon annan tidigare studerad art inom familjen diplodactylider. Det ger svansen ett oproportionerligt starkt grepp i förhållande till sin yta.
Att svansen används aktivt, inte bara som en nödlösning, syntes tydligt i studien. Forskarna fångade bland annat på film hur en ung gecko klättrade nedför en gren med hjälp av sin gripbara, häftande svans som ett fullt integrerat verktyg i rörelsemönstret.
För den som håller ögonfransgecko i terrarium märks samma beteende ofta i vardagen. Djuret använder svansen som stöd när det klättrar på grenar eller terrariumväggar, och den kan krökas runt föremål på ett sätt som påminner om hur andra djur använder en gripsvans – en påminnelse om att varje del av ögonfransgeckons kropp är finjusterad för ett liv i träden.
Källor
- Griffing, A.H., Sanger, T.J., Epperlein, L., Bauer, A.M., Cobos, A., Higham, T.E., Naylor, E. & Gamble, T. (2021). ”And thereby hangs a tail: morphology, developmental patterns and biomechanics of the adhesive tails of crested geckos (Correlophus ciliatus).” Proceedings of the Royal Society B, 288(1953). https://doi.org/10.1098/rspb.2021.0650